Vetenskapsarkivet

Vilka var besättningsmännen på regalskeppet Kronan? Ca 360 år gammal DNA analyseras nu för att ge svar. Från Vetenskapens värld 16/10 2022.Mer om programmet

Kan vi se liv på andra planeter? Fysikern Ulf Danielsson om bilderna från James Webb-teleskopet.Från Vetenskapens värld 11/9 2022.Mer om programmet

Vad finns det för faror med psykedelisk terapi? Samtal med Leonidas Aretakis, journalist och författare. Från Vetenskapens värld 24/4 2022.Mer om programmet

Vad säger forskningen om psykedelisk terapi mot depression? Från Vetenskapens värld 24/4 2022.Mer om programmet

Avfallsvattnet kan ge viktiga ledtrådar kring utbredning av virus. Från Vetenskapens värld 10/4 2022.Mer om programmet

Klimatet blir varmare av växthuseffekten. Hur kommer det framtida sommarvädret att påverkas? På SMHI i Norrköping övervakar man alla svenska mätstationer och meteorologernas studier av sommartemperaturerna från 1850-talet fram till nu tyder på att vi i framtiden kommer att få både torrare och längre somrar. Från Vetenskapens värld 8/3 2019.Mer om programmet

I Sverige består bara omkring sex procent av skogarna av lövträd. Mest planteras tall och gran. Så har det varit sedan sågverksindustrin växte fram från mitten av 1800-talet, men sedan 1993 har skogspolitiken varit inriktad på att få en mer varierad skog. Från Vetenskapens värld 8/3 2019.Mer om programmet

Torka till följd av klimatförändringar ökar risken för skogsbränder. Svensk skog med mycket gran och tall är särskilt känslig för brand. Inblandning av lövträd i skogen kan minska eldens spridning. Från Vetenskapens värld 8/3 2019.Mer om programmet

Svåra skogsbränder förutspås bli vanligare i Sverige i framtiden. En tiondel av hela världens skogar finns i Kanada, där finns också stor kunskap om hur man tämjer och förstår skogsbränderna. Från Vetenskapens värld 8/3 2019.Mer om programmet

Kan vi förbereda oss för ett varmare klimat med ökad risk för skogsbränder? En del skogsbränder kan även kräva att man sätter eld på skogen, så kallad skyddasavbränning. 2019 års skogsbrand på ett skjutfält i Tränglslet i Dalarna startades av blixtnedslag och risken där var att odetonerad ammunition skulle explodera. Från Vetenskapens värld 8/3 2019.Mer om programmet

Näst efter hjärt- och kärlsjukdomar är det cancer som dödar flest människor i Sverige. Antalet som drabbas av bröstcancer stiger och cancern bedöms som en epidemi. Kvinnor med riktigt tät vävnad i brösten är de som löper störst risk att drabbas. Svenska forskare genomför nu en stor studie där målet är att hitta en medicin som stoppar bröstcancer redan innan den bryter ut. Ur Vetenskapens värld 13/2 2017.Mer om programmet

Blir man oftare sjuk när man är ledig? Vetenskapens värld undersöker påståendet. Ur Vetenskapens värld 1/5 2017.Mer om programmet

Många anser att det vore klimatsmart om vi åt mer insekter istället för så mycket nöt- och fläskkött. I delar av Asien är det inte så konstigt att äta insekter. I framtiden kanske vår svenska hussyrsa blir en naturlig del av vår husmanskost. Ur Vetenskapens värld 15/5 2017.Mer om programmet

Svenskar har under de senaste decennierna börjat äta mer rött kött, alltså nötkött, lamm och fläsk. Samtidigt kommer allt fler studier som på olika sätt kopplar det här köttet till olika hälsoproblem som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. En ny studie visar att rött kött även kan öka risken för infekterade tarmfickor. Vad är det i det röda köttet som påverkar oss så mycket? Ur Vetenskapens värld 16/1 2017.Mer om programmet

Vetenskapens värld kollar påståenden om ett i-landsproblem som kan vara nog så besvärligt: mobiltelefonbatterier som laddar ur. Ur Vetenskapens värld 13/2 2017.Mer om programmet

Vi träffar Dagny Carlsson, Sveriges äldsta bloggare. Ur Vetenskapens värld 21/3 2107.Mer om programmet

Ibland sätter förlossningen inte igång av sig själv på utsatt tid. I Sverige sätter man då igång förlossningen i vecka 42, men i resten av Europa är det vanligt att göra det redan i vecka 41. Vad har den där extra veckan för betydelse? Är det bättre eller sämre för barnet? Det försöker forskare ta reda på. Ur Vetenskapens värld 1/5 2017.Mer om programmet

Många säger sig ha hört ett sprakande ljud i samband med norrsken, men låter norrsken? Vetenskapens värld undersöker saken. Ur Vetenskapens värld 27/3 2017.Mer om programmet

Fattar vi våra beslut grundade på fakta eller känsla? Vetenskapens värld kollar! Ur Vetenskapens värld 17/4 2017.Mer om programmet

Vetenskapens värld kontrollerar påståendet att man skulle bli sjuk av kyla. Ur Vetenskapens värld 3/4 2017.Mer om programmet

Skulle jorden kunna sprängas i bitar om alla världens kärnvapen skulle smälla av samtidigt? Vetenskapens värld undersöker! Ur Vetenskapens värld 13/3 2017.Mer om programmet

Exploderande stjärnor och stjärnkrockar är något av det mest dramatiska som kan hända i universum. Stjärnexplosioner går inte att förutsäga och de syns inte heller särskilt ofta med blotta ögat. Men en astronom har upptäckt två stjärnor som är på väg att krocka om bara fem år. Den smällen kommer vi att kunna se! Ur Vetenskapens värld 13/3 2017.Mer om programmet

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige men vem är egentligen i riskzonen för ett plötsligt hjärtstopp? I Linköping forskas det på vetenskapliga upptäckter som man hoppas ska kunna rädda många liv. Den senaste typen av datortomografi kan visa insidan av kroppen och den visar hjärtats kärl på ett häpnadsväckande detaljerat sätt. Ur Vetenskapens värld 13/2 2017.Mer om programmet

Vetenskapens värld undersöker påståendet att mat förlorar näringsinnehåll vid tillagning. Ur Vetenskapens värld 24/4 2017.Mer om programmet

Att kunna sätta sig in i vad en annan individ tänker har vi trott att människor är ensamma om. Men två forskningsgenombrott visar att åtminstone två djurarter har den här förmågan. Ur Vetenskapens värld 13/3 2017.Mer om programmet

Utvecklingen av självkörande bilar går blixtsnabbt just nu. Många forskare menar att det inte kommer att dröja många år tills de tar över gatorna. Men hur blir livet då? Kanske kan de till och med hjälpa till med att få ihop människors livspussel. Ur Vetenskapens värld 4/9 2017.Mer om programmet

Stockholm har ett allt mer växande trafikkaos och det gjorde forskare nyfikna på hur många bilpendlare i Stockholm som skulle kunna ta cykeln istället, och vad som skulle hända då? Siffrorna de kom fram till överraskade. Ur Vetenskapens värld 25/9 2017.Mer om programmet

Längs Estlands kust ligger ett pärlband av öar och språket som talas där är naturligtvis estniska, men på några har man talat svenska i flera hundra år. Det här är historien om svenskesterna som har varit höljd i dunkel. Från Vetenskapens värld 16/10 2017.Mer om programmet

Vasaskeppet, en av våra verkliga nationalklenoder, bärgades ur Stockholms ström 1961. Hon var ovanligt vacker efter 333 år på sjöbottnen och för att konservera materialet sprutade man paraffinolja över skeppet i sjutton år. Tanken att Vasa skulle hålla för all framtid, men nu har det visat sig att det riskerar att falla ihop under sin egen tyngd. Det börjar bli bråttom att skapa en ny vagga för henne att vila i. Från Vetenskapens värld 2017.Mer om programmet

Stämmer det att just kackerlackor är de varelser som bäst skulle överleva en kärnvapenkatastrof? Vetenskapens värld granskar påståendet. Ur Vetenskapens värld 11/9 2017.Mer om programmet

Arkeologerna trodde knappt sina ögon när de öppnade de gamla gravarna som låg runt klosterkyrkan i den lilla orten Varnhem i Västergötland. Det de fann har skakat om hela vår bild av vikingatiden. Vi ska få följa med på den spännande utgrävningen och se hur forskarna bit för bit pusslade ihop historien om hur en mäktig kvinna med en betydelsefull familj, med starka kopplingar ut i Europa, levde i Varnhem för tusen år sedan. Från Vetenskapens värld 11/9 2017.Mer om programmet

På Malmaskolan i Kolsva går alla elever ut med godkänt i kärnämnena. En anledning tycks vara att skolan har bestämt sig för att ingen elev får komma efter. Skolan har deltagit i ett stort forskningsprojekt som undersöker hur psykisk hälsa och lärande hänger ihop. Ur Vetenskapens värld 23/4 2018.Mer om programmet

2017 års Nobelpris i medicin eller fysiologi går till forskare som upptäckt mekanismer bakom cellernas "inre klocka", den så kallade cirkadiska rytmen. Presskonferens med tillkännagivande av priset. Ur Vetenskapens värld 2/10 2017.Mer om programmet

Under landets mest omdebatterade rondellbygge, Slussen i Stockholm, pågår just nu en av de största arkeologiska utgrävningarna i Sverige. Så fort en del har rivits står arkeologer redo att hoppa ner i gyttjan, för den här platsen har varit en av de viktigaste passagerna i vår historia. Ur Vetenskapens värld 16/10 2017.Mer om programmet

Motståndet mot att vi går in och förändrar generna i det som ska bli vår mat, har länge varit stort. De flesta miljöorganisationer tar starkt avstånd från genförändrade grödor, GMO, men i USA finns både forskare och bönder som menar att det kan vara miljövänligare att odla genförändrat. Ur Vetenskapens värld 30/10 2017.Mer om programmet

Det är inte bara Skalman i serietidningen Bamse som har en mat-och sovklocka, det har vi faktiskt alla. De här "klockorna" finns i våra celler och talar om när vi ska äta och sova. De är även orsaken till att vi får jetlag när vi flyger mellan tidszoner. Ur Vetenskapens värld 4/12 2017.Mer om programmet

Vid medeltidens blodigaste slag slaktades bortåt 2000 gutar utanför Visby ringmur. Hur kunde det gå så illa och varför släppte borgerskapet i staden inte in dem? Forskning sprider ljus bland myterna och missuppfattningarna om brandskattningen av Visby. Från Vetenskapens värld 17/3 2014.Mer om programmet

Följ med 25 meter under jord till den första svenska testreaktorn som startades 1954. Från Vetenskapens värld 18/4-2011.Mer om programmet

Osynliga radioaktiva partiklar regnar över Sverige från bomber och provsprängningar när stormakterna rustar. Från Vetenskapens värld 18/4-2011.Mer om programmet

Hur ser kärnkraftens framtid ut efter Fukushimaolyckan? Från Vetenskapens värld 18/4-2011Mer om programmet

I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet skrev Marie Curie ett viktigt kapitel i radioaktivitetens tidiga historia.Vad varken hon eller allmänheten visste till en början, var vilka faror de spännande ämnena kunde medföra. Bland annat marknadsfördes så sent som kring andra världskriget radioaktivt mineralvatten som ett mirakelmedel mot allehanda krämpor. Från Vetenskapens värld 18/4 2011.Mer om programmet