Vetenskapsarkivet

Klimatet blir varmare av växthuseffekten. Hur kommer det framtida sommarvädret att påverkas? På SMHI i Norrköping övervakar man alla svenska mätstationer och meteorologernas studier av sommartemperaturerna från 1850-talet fram till nu tyder på att vi i framtiden kommer att få både torrare och längre somrar. Från Vetenskapens värld 8/3 2019.Mer om programmet

I Sverige består bara omkring sex procent av skogarna av lövträd. Mest planteras tall och gran. Så har det varit sedan sågverksindustrin växte fram från mitten av 1800-talet, men sedan 1993 har skogspolitiken varit inriktad på att få en mer varierad skog. Från Vetenskapens värld 8/3 2019.Mer om programmet

Torka till följd av klimatförändringar ökar risken för skogsbränder. Svensk skog med mycket gran och tall är särskilt känslig för brand. Inblandning av lövträd i skogen kan minska eldens spridning. Från Vetenskapens värld 8/3 2019.Mer om programmet

Svåra skogsbränder förutspås bli vanligare i Sverige i framtiden. En tiondel av hela världens skogar finns i Kanada, där finns också stor kunskap om hur man tämjer och förstår skogsbränderna. Från Vetenskapens värld 8/3 2019.Mer om programmet

Kan vi förbereda oss för ett varmare klimat med ökad risk för skogsbränder? En del skogsbränder kan även kräva att man sätter eld på skogen, så kallad skyddasavbränning. 2019 års skogsbrand på ett skjutfält i Tränglslet i Dalarna startades av blixtnedslag och risken där var att odetonerad ammunition skulle explodera. Från Vetenskapens värld 8/3 2019.Mer om programmet

I våra sjöar och hav finns många vrak med farlig last. På havsbottnen utanför Lidingö i Stockholm ligger till exempel fartyget Harburg som beskrivs som en tickande miljöbomb. Nu undersöker myndigheter hur mycket olja och annat som finns kvar på några av de farligaste vraken, och om det går att förhindra utsläpp. Ur Vetenskapens värld 24/10 2016.Mer om programmet

Ända sedan luftskeppet Hindenburg brann och störtade 1937 har luftskeppsbranschen haft det tufft. Men nu när växthuseffekten märks allmer är efterfrågan på klimatsmarta sätt att ta sig fram större än någonsin och luftskepp är åter på tapeten. Billiga, klimatsmarta och starka, hävdar förespråkarna, som vill se dem i reguljärtrafik över hela jorden. Men vem vågar sväva fram i en högexplosiv jätteballong? Ur Vetenskapens värld 7/9 2015.Mer om programmet

Antalet könsidentitetsutredningar har ökat i Sverige de senaste åren. En förklaring till det kan vara att samhället har förändrats. Det har inte varit lätt att vara transperson i Sverige under de senaste 60 åren. Här finns exempel från svensk television. Ur Vetenskapens värld 12/9 2016.Mer om programmet

Vad händer med vår hjärna när vi ständigt är uppkopplade och alltid har tillgång till hela världens information, bara en knapptryckning bort? Ur Vetenskapens värld 17/10 2016.Mer om programmet

Områdena kring Svarta havet har varit världens mittpunkt, där bland andra perser, osmaner, kineser och vikingar möttes för att handla med varandra. En del gick under på vägen, men Svarta havets unika förhållanden har bevarat skepp på botten - som vi nu kan se för första gången sedan de sjönk. Ur Vetenskapens värld 28/11 2016.Mer om programmet

Ny forskning visat att vi blir smartare av att träna. Forskare försöker nu hitta den ultimata träningen för hjärnan. Ur Vetenskapens värld 7/11 2016.Mer om programmet

Ungefär hälften av svenskarna är inte nöjda med sina sexliv och nu undersöker forskare vad det beror på och vad det går att göra åt det. Ur Vetenskapens värld 5/12 2016.Mer om programmet

Hönor har mycket bättre färgseende än vi människor, men vad har de för glädje av det? Det försöker man ta reda på i ett projekt vid Tovetorps forskningsstation. Ur Vetenskapens värld 28/3 2016.Mer om programmet

Om just du skulle ha extremt hög risk att drabbas av cancer, skulle du vilja veta det då? På Island har stora delar av befolkningen fått sin arvsmassa kartlagd och nu kan tusentals islänningar få reda om de har "braca", en skadad gen som dramatiskt ökar risken att få bröstcancer. Ur Vetenskapens värld 21/3 2016.Mer om programmet

Människan har ett komplicerat förhållande till råttor. Andra pälsbeklädda djur gosar vi gärna med men råttan vill vi ha ihjäl. En slags giljotin som spetsar sina offer är det senaste verktyget som används. Varför är vi är så aggressiva mot råttan och varför vinner råttan ändå, gång på gång? Ur Vetenskapens värld 28/11 2016.Mer om programmet

Tittar man på barn som hoppar av idrottandet så finns ett tydligt mönster, de flesta som väljer att sluta är födda i andra halvan av året. Varför är det så? Ur Vetenskapens värld 15/2 2016.Mer om programmet

Att hitta sin kärlek på jobbet eller på krogen verkar vara helt ute. Nya siffror visar att det är med hjälp av mobil-appar som vi hittar kärleken nuförtiden, hela 50 procent av Sveriges unga vuxna söker kärleken via internet. Ur Vetenskapens värld 22/2 2016.Mer om programmet

Forskning har visat att fysisk träning är bra för hjärnan, men spelar det någon roll vilken träning vi sysslar med, styrketräning eller konditionsträning? Forskare i Kanada menar att just styrketräning kan göra storverk för hjärnan. Ur Vetenskapens värld 15/2 2016.Mer om programmet

Vi har blivit allt mer medvetna om riskerna med att ligga i solen länge och är nu bättre på att skydda oss än förr. Trots det ökar hudcancerfallen. Hudforskare menar att det är våra gamla solbrännor som spökar. Men det finns hopp. Ur Vetenskapens värld 29/8 2016.Mer om programmet

I Sverige hade vi malaria så sent som på 1920-talet, men vi lyckades bli av med sjukdomen. Området vid Victoriasjön i Afrika är bland det värst malariadrabbade i världen och där pågår ett projekt för att bekämpa malaria. Vi möter forskare som vill göra hela Afrika malariafritt. Ur Vetenskapens värld 4/4 2016.Mer om programmet

Det var inte bara skog och mark som påverkades av Tjernobylkatastrofen 1986, även synen på kärnkraft förändrades. Många blev skrämda och motståndet mot kärnkraft ökade i Sverige. Samma sak skedde efter Fukushimakatastrofen. Nu ska flera av Sveriges gamla kärnkraftverk stängas. Ur Vetenskapens värld 18/4 2016.Mer om programmet

Varför kan vissa personer spela instrument som om de inte gjort annat, medan andra knappt kan klappa i takt? En svensk forskargrupp har under många år försökt hitta vad det är som skiljer de där hypermusikaliska från oss andra. Nu har man tagit enäggstvillingar till hjälp för att försöka hitta nyckeln till var musikaliteten sitter, och resultaten är förvånande. Ur Vetenskapens värld 23/5 2016.Mer om programmet

Om en person låter bli att gestikulera, lyssnar vi lika bra då? Och gestikulerar svenskar på ett typiskt svenskt sätt? Det här är ett område vi inte vet särskilt mycket om, menar språkforskare som tror att gester kan vara till stor hjälp när vi vill lära oss ett nytt språk. Ur Vetenskapens värld 4/4 2016.Mer om programmet

Att gissa någons ålder är inte lätt. Därför är det inte så konstigt att man sökt sig till vetenskapen för att hitta säkrare metoder för att avgöra ålder med. Regeringen gav 2016 Rättsmedicinalverket i uppdrag att utföra medicinska åldersbedömningar, där det är svårt att bedöma om någon är över eller under 18 år. Kritikerna menar att det här är ett omöjligt uppdrag och att kroppens mognad inte kan kopplas till någons kronologiska ålder. Ur Vetenskapens värld 24/10 2016.Mer om programmet

Det har gått mer än 360 år sedan greve Carl Gustaf Wrangel ville bygga en grandios kåk till sig själv. Trettio år senare stod ett av Sveriges mest kända barockslott på plats, Skoklosters slott. Men under den storslagna ytan är det inte lika flott. När byggare och arkeologer nu lyfter på taket visar det sig att byggfusk inte är en ny företeelse. Från Vetenskapens värld 23/5 2016.Mer om programmet

Drogen spice spred sig som en löpeld med hjälp av internet för ett par år sedan. Det var en helt ny sorts drog och man kunde inte begripa vad det var för ett ämne i den som gav ruset. Medan myndigheterna förtvivlat försökte förstå drogen började den skörda liv världen över. Vi sökte upp forskaren som råkade uppfinna spice. Ur Vetenskapens värld 23/5 2016.Mer om programmet

Det finns arter som vi vill ha färre av, eller helst inte ha alls. Skunk-kalla, signalkräfta och mördarsniglar är några exempel på invasiva arter som finns på EU:s lista över organismer som råkat komma hit och trivs så bra att de har slagit ut inhemska arter. Men hur tar de sig hit egentligen? Ur Vetenskapens värld 26/9 2016.Mer om programmet

För drygt trettio år sedan gjorde internet sin trevande entré i våra liv och resten är historia. Men att det fungerar så bra som det gör och har klarat sig från större sabotage beror delvis på att kodlåset som skyddar alla webbadresser från att kunna kapas, uppdateras ett par gånger per år. Det här är en säkerhetsprocedur som inte många fått se. Sju personer från jordens olika hörn har varsin nyckel och det är bara de tillsammans som kan låsa upp internets mest hårdbevakade rum. Ur Vetenskapens värld 7/11 2016.Mer om programmet

Under vikingatiden reste vi skandinaver runt och satte skräck i världen. Vikingarna själva var rädda för världens undergång, Ragnarök. De var övertygade om att den skulle komma och att den skulle inledas med en lång kall tid, fimbulvintern. Ur Vetenskapens värld 9/5 2016.Mer om programmet

I en båt vid Nilens strand, strax söder om Luxor, bor paret John och Maria Nilsson, två arkeologer som drivs av sin passion att lösa arkeologiska rebusar. Deras arbetsplats heter Gebel Silsila, en plats där man bröt sten till maffiga byggnationer för cirka 3000 år sedan. John och Maria var övertygade om att den här platsen dolde mycket mer än så och de hade rätt. Från Vetenskapens värld 15/2 2016.Mer om programmet

Med ny teknik kan vi se längre bort i rymden än någonsin. Här är en sammanfattning av de satsningar som skulle kunna bli de som först upptäcker liv utanför jorden. Från Vetenskapsstudion 29/10 2016.Mer om programmet

För 13 miljarder år sedan tändes universums första stjärnor. Nasa bygger nu världens största rymdteleskop, som är så stort och starkt att vi svindlande nog ska kunna se stjärnornas födelse. James Webbteleskopet planeras att skjutas upp i rymden i mars 2021. Ur Vetenskapens värld 7/11 2016.Mer om programmet

Minns du vad du gjorde den 26 april 1986, när du fick reda på att kärnkraftverket Tjernobyl havererat? Lokalbefolkningen i Vitryssland och Ukraina drabbades hårt, men olyckan skakade om stora delar av världen och Sverige var ett av de länder utanför Sovjetunionen som drabbades värst av det radioaktiva nedfallet. För många här förändrades livet för alltid. Vi ska nu träffa några av dem som fattade de viktiga besluten i Sverige, och de som drabbades hårdast. Ur Vetenskapens värld 18/4 2016.Mer om programmet

Björnar har utvecklat märkvärdiga inre organ. De äter så mycket de bara kan, lägger sig sedan stilla i månader och kliver sedan ut ur idet i god form. Om vi människor skulle överäta på sommaren och sedan vila i några månader, skulle vi få stora problem med hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Så vad är björnarnas hemlighet? Ny forskning visar att björnens hemliga vapen finns i tarmen. Ur Vetenskapens värld 8/2 2016.Mer om programmet

Det finns en skeppskyrkogård mitt i centrala Stockholm. Det är gamla krigsskepp som ligger i en märklig formation nere på havsbotten. Vetenskapens värld har följt dykarna som nu försöker kartlägga skeppens historia. Från Vetenskapens värld 29/2 2016.Mer om programmet

Fetma är en epidemi som framför allt drabbar den rika världen, men hur ska vi hejda den? Ur Vetenskapens värld 9/5 2016.Mer om programmet

Tänk om man kunde ta bort sjukdomsgener så att de inte ärvs vidare. För bara några år sedan gjordes en upptäckt i Sverige som har förändrat genetiken i grunden och som gör det möjligt att manipulera arvsmassan på ett helt nytt sätt. Ur Vetenskapens värld 9/2016.Mer om programmet

Det kallas en av de största vetenskapliga upptäckterna någonsin. Gravitationsvågor är svallvågorna efter en våldsam krock långt bort i universum som vi plötsligt kunde känna av här på jorden. Många trodde aldrig det skulle gå, men nu har man skrivit en ny sida i fysikböckerna. För att lyckas med detta behövdes en enorm anläggning och den hittar man långt ute i de amerikanska träskmarken. Ur Vetenskapens värld 18/4 2016.Mer om programmet

Sommaren 2014 härjade de värsta skogsbränderna i mannaminne i Västmanland. Skog värd en miljard kronor brann upp och lämnade ett stort tyst och kolsvart landskap efter sig. Men under marken låg frön som väntat på den här branden. Och sällsynta djur började snart flytta in i de döda träden.Ur Vetenskapens värld 24/10 2016.Mer om programmet

Länge trodde forskarna att Ragnarök, vikingarnas tro på undergången som skulle inledas med fimbulvintern, var rena fantasierna. Men nu visar ny forskning att det långt före dem rådde en mindre istid i norden. En vinter som bara fortsatte. Kanske byggde vikingarna sin oro för den stora kölden på verkliga händelser som hänt deras förfäder. Ett vulkanutbrott tros ha kylt ned klimatet under flera år och lämnat hungersnöd och död efter sig. Från Vetenskapens värld 9/5-16.Mer om programmet