Ett svenskt industriminne

Falu gruva och Kopparbergslagen. Kopparn i Falun var åtråvärd för kungen för att göra mynt och för kyrkan för att gjuta klockor. Efter 1000 år av kopparhantering återstår bara en enda produkt med råvara ur gruvan - röd målarfärg. Men hela bygden runt Falun bär ännu spår av kopparhanteringen. Slagghögar, bebyggelse och till med hela odlingslandskapet formades på industrins villkor.Mer om programmet

Grimeton är en unik radiostation i Halland. Den byggdes 1924 främst för att skicka telegram över Atlanten och är i dag den enda som finns kvar av ett världsomspännande nät storradiostationer - och den fungerar fortfarande. Stationen utsågs dessutom år 2004 till ett av Sveriges världskulturarv. En film av Johan Forssblad från 2005.Mer om programmet

Svensk serie som berättar om olika industriminnen. Karlskrona byggdes som varv och bas för svenska flottan i slutet av 1600-talet. Än idag i full verksamhet med modern tillverkning och marint liv i den ursprungliga örlogsmiljön. I 1600-talsstaden Karlskrona byggs inte längre segelfartyg i ek eller krigsfartyg i stål utan moderna korvetter i smygteknik byggda av kolfiber och kompositmaterial.Mer om programmet

Svensk serie som berättar om olika industriminnen. Detta avsnitt: I Norbergs bergslag finns de äldsta spåren av industri i Sverige. Utgrävningar visar att järnhanteringen här var igång redan på 1100-talet. Sedan följde åtta hundra år av verksamhet innan industrinedläggningarna slog hårt mot Norberg under 1980-talet. Nu har den gamla gruvlaven blivit lokal för moderna kulturfestivaler och i skogen utanför Norberg görs försök med att tillverka järn som på medeltiden.Mer om programmet

Svensk serie som berättar om olika industriminnen. Del 5 av 12. Frövifors pappersbruk i Närke är i välbevarat skick ungefär som det såg ut för hundra år sedan. Det gamla bruket ligger alldeles intill det nya. Där vid Bårsån låg en gång ett järnbruk. Efter 1800-talets stora bruksdöd byggdes i stället pappers- eller glasbruk på de gamla bruksplatserna för att utnyttja kraften i de forsande bäckarna och den arbetskraft som järnbruken en gång lockat dit.Mer om programmet

Göta Älvs fallområde i Trollhättan har i många sekler krävt stora industriella utmaningar för att sjöfart och industri ska kunna existera här och för att kraften i vattenfallet ska kunna utnyttjas. Självaste Christopher Polhem misslyckades med att bygga en farled förbi vattenfallen. Sluss- och fallområdet är en av landets mest hisnande industrimiljöer.Mer om programmet

Smalspårsjärnvägen Västervik-Hultsfred får symbolisera järnvägens betydelse för industrialiseringen av Sverige. Utan ett modernt transportsystem, som kunde klara tunga transporter, skulle industrin i Sverige varit hänvisad till kusterna och sjöar med havsförbindelse. Ofta var det lokala småindustrier som drev fram smalspårsjärnvägarna i landet och mellan Västervik och Hultsfred fortsätter smalspåret sin verksamhet i ideell form - en museijärnväg som kör efter tidtabell.Mer om programmet

Ådalens industrilandskap rymmer inte bara spår av en snabbt uppblossande träindustri, som på kort tid gav stora rikedomar, utan området spelar också en viktig roll i Sveriges politiska historia. Idag finns bara en pappersindustri och ett sågverk kvar där sågarna tidigare låg tätt. Här stod också en av de sista konfrontationerna mellan arbetare, företagare och militär. Skotten i Lunde 1931 drev fram en ny samarbetsanda på den svenska arbetsmarknaden.Mer om programmet

Svensk serie som berättar om olika industriminnen. Norrbottens industriella megasystem gör nästan hela Norrbotten till ett industriminne. På kort tid byggdes här järnväg, kraftverk, gruvor, järnverk och försvarsanläggningar för att kunna exploatera malmfältens rikedomar.Mer om programmet